Dagen efter...

Då var det gjort!  Vi kom till operation kl 7, 30 och jag fick byta om i ett litet bås. Doktorn kom in i båset och skulle pila på vilken sida som skulle opereras, hahaha! Onödigt slösande på bläck om ni frågar mig!  Jag sa till läkaren att det skulle vara konstigt om hon skulle ta fel sida, hahaha!  Men bra att vara tydlig!  Sen frågade jag om de kunde ta bort en leverfläck i ansiktet när de ändå höll på att skära bort allt som stod ut :-D och det gjorde hon!  Läkaren var toppen bra och trevlig! Var lite nervös innan eftersom det inte var samma läkare som förra gången men som sagt, det hade inte kunnat bli bättre! 

Jag höll mig lugn och fin hela morgonen, ända fram till när de skulle söva ner mig!  Då kom verkligheten ikapp mig och tanken på att vakna upp utan nåt bröst fick mig i obalans och jag började gråta.  J var inte där och där låg jag och storgrät med främmande människor som gjorde sitt bästa för att trösta mig. I ett sånt läge var det faktiskt skönt att bara få hålla någon i handen!  Jätte bra personal! 

När jag vaknade var jag lite groggig och hade ganska mycket shrivring (skakningar) så då fick jag medicin (Rapifen) mot det och det lugnade ner sig så småningom. Sen fick jag lite fika och sen rullade vi hemåt! Jag tog min lilla handväska,  dränet,  och satte mig i bilen! 

Kvällen gick bra!  Lite trött men inte så mycket ont. Känsla av lite träningsvärk vilket det absolut inte kan vara då jag inte tränat på alldeles för länge ;-)

Idag när jag vaknade vid kl 11 fick min kära man leka doktor!  Vi hade lite rollspel så här på morgonkvisten! Han var jätte duktig!  Han tog först bort stygnet, klippte slangen och drog sen ut den! Och då menar jag dränet och inget annat!!!!!  Han är en klippa! !

Sista natten med bröst!

Imorgon är det dags för operation... Hela veckan har känts som en låååååång nedräkning... Har inte mått så jätte bra... Tycker det känns väldigt jobbigt nu när det verkligen kommer att hända... Det känns som slutet på en era... Slutet på min bröstera!! På ett sätt känns det som jag sviker hö bröst för det är ju faktiskt friskt medan vä bröst svek mig! Konstig känsla! Imorgon så här dags har jag inga bröst kvar! Bara två krokiga ärr!! Och ett drän som hänger ut från kroppen! Känns ju mindre uppmuntrande!

Men när jag har varit som mest ledsen över att jag kommer sakna mitt enda bröst har min man berättat för mig att för honom är huvudsaken att jag finns kvar, inte mina bröst... Han kommer inte sakna mina bröst men han skulle sakna mig! Så genom den här operationen hoppas jag att han aldrig behöver sakna mig! Sen så fick han ju upp ögonen på mig när han sa att nu skulle ju hö bröst få komma till tutthimlen och träffa vä bröst! " För du ser väl hur ledset och HÄNGIGT ditt hö bröst är" hahahaha... Jäkla gubbe!!! Mitt i allt elände får han mig alltid att skratta <3

Vissa firar sista natten med gänget och jag firar sista natten med tutten!! Undrar vad jag ska hitta på för henne så här sista natten... Kanske kan hon få ta på sig den snyggaste BH:n, få använda den finaste krämen och få vara uppe lite längre! Nääää, vi tar en Innohep spruta (blodförtunnande innan operation) i låret och duschar med Descutansvamp så håret blir så där härligt svinto och kroppen lika torr som ett fnöske!!! Sen upprepar vi det igen imorgonbitti samtidigt som jag inte får äta något... Men, men det kunde ju vara värre :)

Nu är det bara att blicka framåt mot framtiden och nästa mål som blir uppbyggnaden av nya boobisar nästa år!! Än är det inte riktigt slut på denna cancerresa men ändå på god väg!! 

MR och planerad operation!

Ja det blev ju dags för en MR och mannen och jag åke upp till Stockholm. Bara att behöva åka till Stockholm för att göra det kändes väldigt mycket större än om det hade varit i Linköping. Jag var väldigt nervös och ringde faktiskt dagarna innan och sa att jag nog skulle behöva lugnande innan jag körs in i tunneln... Väl där gick det jätte bra! Jag fick gå in ett litet bås och byta kläder till en snygg sjukhusskjorta i storlek 90-100 kg!!! Tack för den!!!! Sen fick jag en PVK (infart) i armen där de skulle spruta kontrastet... När vi kom fram till "tunnan" instruerade sköterskan mig om hur jag skulle ligga... Jag skulle ligga på magen, vilket var orsaken till att jag inte behövde något lugnande eftersom jag inte såg när jag åkte in och hur trångt det var!! Jag tror tom. att jag råkade somna till där inne under tiden de tog den längre kortserien som var på 9 min... Ja, sköterskan berättade alltså för mig hur jag skulle ligga... Det fanns två hål i britsen och sköterskan säger "så lägger du ett bröst i vardera hål". "Ja du det blir lite svårt" svarade jag "eftersom jag bara har ett kvar" Hahahaha!! "Ja just det" svarade stackars sköterskan lite generat... Inte lätt att hålla reda på hur många bröst patienterna har!!

Det togs kortserier i olika omgångar som var olika långa, och som sagt, den längsta var på 9 min... Hela undersökning tog ung. 20 min. Efteråt åkte mannen och jag till gamla stan och tog en lunch!! Åh vad det var mysigt och väldigt välbehövligt!!

Efter besöket hos kirurgen den 6 mars började jag dala in i en svacka igen... Jag har ju tidigare hamnat i svackor men har själv lyckats klara mig ur dem... Den här gången märkte jag inte själv hur dåligt jag mådde... Inte förrän min man "satte ner foten" och tog tag i min nedåtgående spiral... Han fick upp ögonen på mig när han berättade för mig att så som jag mådde absolut inte var hälsosamt för mig... Det hade gått så långt att jag hade gråtattacker med en timmes mellanrum... Och jag grät för ALLT! Det behövde inte handla om cancersituationen och den kommande operationen utan om precis allt!! J gav mig ett riktigt uppvaknande och en ordentlig energiinjektion!! Som jag nog har nämnt tidigare så vet jag inte hur jag skulle klara mig utan honom vid min sida <3

Sen har jag fått tid till operation som kommer att bli av den 19/4... Känns både bra och nervöst! MR-svaret visade att på den opererade sidan såg allt bra ut men i hö bröst fanns det en lite förstorad körtel som enligt personalen inte var något misstänkt... Den såg helt ofarlig ut... Samtidigt som jag inte är jätte orolig för det lilla fyndet så vågar man ju inte riktigt tro på vad de säger med tanke på att de tyckte min snabbväxande tumör i vä bröst såg ut som ett fibroadenom (muskelknuta)... Så därför känns det lite lättare att ta bort hö bröst nu så jag får reda på att det inte är något farligt! För det har jag redan bestämt att det inte är!!

<3 Ha det bäst! <3