tisdag 25 oktober 2011

Slappardag...

Idag har det varit en riktig slappardag... Orkeslös och trött... Trots att man mår rätt bra efter omständigheterna så är man såååå trött... Även om man håller humöret uppe finns tankarna där och kryper fram lite då och då... Det kanske skulle vara lättare att hantera fysisk trötthet men den psykiska tröttheten försvinner inte helt, trots att man vilar och tar det lugnt... Det är väl bara att acceptera... 

När man slog upp tidningen idag hade min fina, fina vän sedan 24 år tillbaka, skrivit så fint i tidningen... Självklart klippte jag ut texten för att ha den som minne... Tack snälla, gulliga och underbara H.
 
 Det fina halsbandet som jag har på bild nedan är också från min kära vän H. Den består av en skyddsängel och ett uttryck, som jag ofta använder, Carpe diem... Man ska fånga dagen!! Man vet aldrig vad som händer...Det är så fint och verkligen symboliskt... En egen skyddsängel hängandes runt min hals... Då kan det bara bli bäst...

Ikväll tog mannen och jag lilleman i vagnen och gick en promenad... Det var precis stjärnklart på himlen... När man tittar upp på alla fina stjärnor kommer man på hur små vi egentligen är men att det ändå finns så stora sjukdomar... Vi pratade mycket som vanligt... Nu har det gått 11 dgr sedan operationen och vi väntar fortfarande på svar på om lymfkörtlarna, som de tog bort i armhålan, är sjuka eller friska... Om de är sjuka, hur ser det ut i resten av min kropp? Har jag hittat knölen i "rätt tid"? Har cancern hunnit sprida sig? Vilka är det som överlever och vilka är det som inte klarar kampen mot sjukdomen? Är det slumpen som avgör? Mycket frågor men lite svar!

Känner mig redo att börja med cytostatikabehandlingen nu, för då är det igång!!! Då är det närmare till slutet av denna hårda resa... Jag tänker inte låta cytostatikan "ta" mitt hår utan vi har bestämt att J och barnen ska hjälpa mig att raka bort det innan det faller... Jag har alltid velat raka av mig håret och nu får jag ju göra det :) Det finns många fina mössor och scarfs...

4 kommentarer:

  1. Älskade fina lillasyster! <3
    Jag längtar till april för då ska vi fira och dricka champagne!

    SvaraRadera
  2. Håller med Anna! Jag är så stolt över att vara din lillasyster. Du är så stark och modig <3

    SvaraRadera
  3. Hej älskade tvilling vän, nu gör jag mitt tredje försök att försöka få iväg en kommentar..de verkar inte gå så bra för mig men nu ska det väl äntligen fungera :-)Det är fantastiskt att få följa dig på bloggen, jag blir helt blown away av det sättet du skriver på..du är en helt underbar, stark och fantastisk kvinna Lisa!! Det känns som jag är med dig hela vägen i processen på det sätt som du skriver och formulerar dig på. Och du jag tycker att det är bra att du tar en slappar dag då och då...orken och kraften kan inte finnas där hela tiden och det måste finnas tid för återhämtning och eftertanke för att orka vidare (tror jag iaf)....Vilket underbart halsband du har fått, underbart budskap..älskar saker med budskap på för det säger så mycket om man stannar upp och tittar på vad det egentligen står..visst!! Och jag måste säga att jag tror du blir skitsnygg i rakad frisyr för allt klär en skönhet och so what..du är ju skitsnygg vännen :-)så de blir bra med vilken frisyr som helst! Tänker massor på dig älskade tvilling. Pussar och kramar

    SvaraRadera
  4. Jag bara skrattade när jag läste kommentaren om rakning och scarfar. För det är EXAKT så jag tänkte att du skulle säga/skriva om just den saken!

    SvaraRadera