Rosa bandet promenad

Idag var det promenad i industrilanskapet för stöd för bröstcancer. Hela härliga familjen var med dvs. pappa med sambo, mamma med man, storasyster med familj, lillasyster med pojkvän, bonus syster med barn och bonus moster. Och självklart min härliga familj. T. var dock inte med, han var i skateladan och åkte kickboard.

Jag blev så glad och rörd över att vi alla samlades för att gå i enad trupp för att stödja forskningen kring den här skitsjukdomen. Ännu en gång slog verkligheten till... Det var ju mig de ville stödja! Jag tittade på hela familjen och började förstås gråta mitt i allt... Men som vanligt var min underbara man och min familj framme på en sekund för att trösta... Jag trodde jag skulle fixa det här, hålla humöret uppe... Men när det kommer över mig vad jag har kvar att göra på den här resan är det svårt att hålla tillbaka tårarna... Förhoppningsvis blir det bättre och bättre med tiden...

Efter tårkalaset fortsatte vi våran promenad och jag lämnade in fem st BH:ar till insamlingen.

Efter promenade skulle I spela fotbollsmatch mot lagets mammor. Jag kunde förstås inte vara med men vi tittade på. Det var roligt att få skratta, för det gjorde vi...